Jakt med jaktspringer

I tidernas begynnelse var springern en jakthund och ingenting annat. När utställningar blev allt populärare utvecklades en annan variant av rasen. En hund som blev högre, grövre och med mera päls. Dessutom blev de kortare i ryggen och raka i vinklarna vilket gör det omöjligt att arbeta på ett rastypiskt sätt. De rastypiska jaktegenskaperna prioriterades inte i aveln och i dag finns det inte mycket kvar av den ursprungliga jakthunden i utställningshundarna.

De hundar vi i dagligt tal benämner jaktspringer är härstammar från den ursprungliga jakthunden och det är avlade på jaktegenskaper och inte efter andra kriterie.

Jaktspringern är en stötande och apporterande hund!

Hunden skall söka snabbt och energiskt inom skotthåll för föraren. När den finner vilt ska den stanna spontant och apportera på kommando. Apportgreppet ska vara mjukt och hunden får aldrig skada viltet.

En jaktspringer kan användas för jakt på fältvilt i söder och på skogsfågel och ripa i norr.

Som apportör kan en spaniel oftast mäta sig med den bästa retrievern såväl på land som på vatten. Fälthare och kanadagäss hämtar den med bravur.

En springer av jakttyp ska söka med låg näsa och den ska gå under vegitationen och med kraft tränga igenom såväl björnbärs- som slånsnår.

Nedan finns en film från ett championship i Storbritannien och en film på Fågeljägarens Honey Buzzard.

Mer om träning av en springer finns på sidan träningsråd!